Kvävets kretslopp

Luften består till ca. 78% av kvävgas (N2). Samtidigt är kväve det näringsämne som ofta är mest begränsande för produktionen i ekosystemen. Käve ingår i alla aminosyror och behövs därför i stora mängder som byggsten proteiner som sköter nästan alla livsprocesser (såsom fotosyntes och respiration). Men växterna kan inte ta upp kväve ifrån luften. Det är bara som nitrat och ammonium som kvävet kan tas upp av växter. 

 

 

För muspilen över bilden och undersök processerna!


Kvävefixerande bakterier kan omvandla luftens N2 till en för växterna tillgänglig form. Vissa växtarter, t ex klöver och andra ärtväxter, har ingått en symbios med dessa bakterier och kan på så sätt indirekt tillgodogöra sig luftkvävet. Människan har också lärt sig att fixera luftens kvävgas industriellt för att kunna använda den som gödselmedel. 

Genom mineralisering av organiskt material, nitrifikation och denitrifikation återförs organiskt bundet kväve som N2 till luften igen. Därmed sluts kvävets kretslopp i biosfären. 

Det är viktigt att förstå kvävets omvandlingsprocesser för att kunna resonera t ex om miljöproblem såsom utlakning av nitrat från marken och bildandet av surt regn p g a  utsläpp av kväveoxider. 

Tillbaka


Copyright © 1999
-2002 [Växten & Marken]. All rights reserved.
Information in this document is subject to change without notice.
Other products and companies referred to herein are trademarks or registered trademarks of their respective companies or mark holders.