Fyra odlingssystem i Uppland

Beräkna den totala kolmägden i matjorden för följande markanvändning efter oändlig lång tid, dvs. när marken har kommit i balans med ett visst odlingssystem (steady-state värdet kallar vi här SSTOT; funktionens värde efter oändlig lång tid).

Siffrorna (mängder i ton C ha-1) är realististka och är tagna från ett mycket omfattande forskningsprojekt.

Behandling i re h ky ko Y0 O0 SSTOT
Ogödslat korn 1.4 1.0 0.13 0.8 0.007 3 50 -
Gödslat korn 1.8 0.9 0.13 0.8 0.007 3 50 -
Gräsvall 3.5 0.7 0.11 0.8 0.007 3 50 -
Lucernvall 4.1 0.7 0.09 0.8 0.007 3 50 -

Fundera och räkna:
1. Varför är inte re och h lika i alla fyra odlingssystem?

2. Vilka grödor bygger upp markens C och vilka tär på markens C-förråd?

3. I detta exempel fördes all halm bort när korn odlades. Bara stubb och rötter (incl. rotexudat, ”turnover”, slem) tillfördes marken. En realistik halmskörd i ogödslat korn är ca. 1 ton C ha-1 och 1.8 ton C i gödslat korn. Hur skulle steady-state värdet för kornbehandlingarna förändras om man skulle plöja ner all halm, dvs. i skulle öka med motsvarande C-mängd?

4. Om man, istället för att plöja ner halmen, skulle tillföra stallgödsel till det ogödslade kornledet - hur skulle steady-state värdet för denna behandling se ut?

Antagande för stallgödsel: i= 0.8 ton C ha-1 år-1 (motsvara en realistiskt stallgödselgiva), ky och re har samma värde, men h = 0.35. Beakta: h måste vägas för andelen av stallgödsel resp. rötter/halm, dvs. i vårt exempel: h = (1.4*0.13 + 0.8*0.35)/2.2 = 0.21.

Tillbaka


Copyright © 1999 [Växten & Marken]. All rights reserved.
Information in this document is subject to change without notice.
Other products and companies referred to herein are trademarks or registered trademarks of their respective companies or mark holders.