Markfaunan

Markfaunan utgör en mångformig samling djur av olika kroppsstorlek och med skiftande näringsekologi och levnadssätt. De bor i marken under hela livscykeln eller delar därav. Det finns företrädare för ett stort antal grupper av lägre djur, insekter, maskar och spindeldjur. Men ryggradsdjur och mjukdjur, dubbelfotingar och tusenfotingar förekommer också.

Markfaunan påverkar markens tillstånd genom sin verksamhet:

  • de gräver gångar och blandar olika markskikt med varandra.
  • de lämnar sina avfallsprodukter och exkrementer
  • de äter organismer
  • de gör skadegörelse på växter

Markdjuren delas ofta in efter deras storlek i mikro-, meso- och makrofauna.

Lägre djur
Urdjur (Potozoa). Protozoerna är små, encelliga organismer. I marken förekommande protozoer är betydligt större än bakterier. De är heterotrofa och livnär sig alltså av andra organismer såsom bakterier, alger, och mindre protozoer. En del är saprofyter och utnyttjar förmultnande och lösliga organiska ämnen eller är autotrofa och lever i symbios med grönalger. Protozoerna förekommer praktiskt taget i alla jordar och i alla klimatområden. De lever i vattenfyllda porer och särskilt talrikt i den av jordpartiklarnas adsorberade vattenfilmen. I normal matjord finns det ca 1 miljon protozoer per gram jord.

Insekter
Av insekterna är hoppstjärtar (Collembola) talrikast. De är små, 0.5-2 mm långa vinglösa insekter, som i huvudsak livnär sig på förmultnad organiskt substans. De tvåvingade insekternas larver är den därnäst talrikaste gruppen. Skalbaggslarver är mindre till antalet men gör desto större inverkan på marken genom grävning av gånger och omblanding. De livnär sig av både levande och dött organiskt material.

Spindeldjur
Kvalster är små spindeldjur (0,1-1 mm), som livnär sig huvudsakligen av dött växtmaterial. En del kan gräva sig fram i marken, varför de anses spela en viss roll för markens genomluftning.

Maskar
Nematoder (rundmaskar) är 0,5-1,5 mm långa djur med cylindrisk kropp. En del lever av markens mikroflora och protozoer, en del av multnande organisk substans och en del som växtparasiter. De förekommer talrikast i gräsbevuxen jord i det översta 5 cm lagret. 20 miljoner maskar per kvadratmeter har påvisats i trädgårdsjord.

Bland ringmaskarna utgör daggmaskar den viktigaste gruppen, vilken i betydelse överträffar markens övriga ryggradslösa djur. De har också studerats mer ingående än andra djurgrupper. Daggmaskar förekommer talrikast i humus- och näringsrik jord med neutral eller svagt sur jord. Daggmaskar deltar aktiv i markbildningsprocesserna. Deras exkrement består av bearbetad och omvandlad marksubstans. De blandar förnan som samlas på markytan med den övriga jordmassan. De kan transportera stora mängder organiskt material i sina gånger, där den ännu ofullständig sönderdelade organiska substansen blir mer tillgänglig för markens mikroorganismer för fortsatt omvandling.

I sur skogsmark finns trivs inte de stora daggmaskarterna. Men där finns det många småringmaskar som är nära besläktade med daggmaskarna.

Blomkruksmaskar tillhör en familj av ringmaskar. En del arter förekommer särskilt talrikt i mullrik jord (t.ex. blomsterkruksjord). De är någon centimeter långa, vita maskar som livnär sig av multnande växtmaterial och ruttnande djurdelar. En del arter förekommer, i likhet med hoppstjärtar och kvalster, rikligast på marker med råhumustacke. Dessa är mindre än de vanliga blomsterkruksmaskarna, 5-10 mm lång.

Ryggradsdjur
Marken kan vara boplats även för olika ryggradsdjur. De påverkar marken direkt genom att gräva gånger, hål och gropar, och indirekt genom att medverka i nedbrytningen av organiskt material och genom inverkan på den övriga markfaunan. En del betraktas som skadedjur i odlade marker. För jordbruk och trädgårdsbruk är av särskilt intresse sorkar, skogsmöss, mullvader och näbbmöss.

Tusenfotingar är i marken representerade av några släkten. Vissa livnär sig av små insekter och larver, medan andra huvudsakligen lever av förmultnande växtdelar men även av döda insekter, sniglar och andra mindre djur.

Snäckor och sniglar är fuktighetsälskande djur, som lever huvudsakligen av levande och förmultnat växtmaterial, frukter, bär o dyl.

Tillbaka


Copyright © 1999
-2002 [Växten & Marken]. All rights reserved.
Information in this document is subject to change without notice.
Other products and companies referred to herein are trademarks or registered trademarks of their respective companies or mark holders.